flickr.com/bjornolsson
Jag är Zlatan Ibrahimović, heter boken som varit på tapeten ganska nyligen. Själv har jag ännu inte läst den, men hört att den ska vara bra. Gunnar Bolin, Kulturnytt om boken:
Det här är nog den bästa samtida arbetarklasskildringen från våra svenska storstadsförorter som jag har läst.
Åtskilliga gånger har jag hört när Sverigedemokraterna och dess lakejer ojat sig över Zlatan. Det mest omtalade är nog när riksdagsledamoten Mattias Karlsson snackade om svenskhet för några år sedan:
- Han (Zlatan Ibrahimović) har ett kroppspråk som jag inte uppfattar som direkt svenskt, sa Mattias Karlsson till Ekot.
Jag anser att Zlatan Ibrahimović är en förebild på många sätt för ungdomar i Malmö. Från fattigdomen i Rosengård till firad fotbollsstjärna i Milan. Att döma av bokrecensioner reflekterar han över klasskillnaderna i samhället. ”Klassresor” brukar kulturfolk kalla det när fattigt folk får det bättre, och onekligen har Zlatan fått det bättre. Men alla kan inte göra en Zlatan-resa i konungariket Sverige.
Som tidningen Dagens Arbete granskning avslöjade för ett tag sedan så bidrar vi allt mer till företagens enorma vinster. ”Vinsten per anställd har mer än fördubblats de senaste tio åren.”
Efter Caremaskandalerna blir det allt tydligare att borgarklassen gör allt i sin makt för att de arbetande (och de som har arbetat) ska få det sämre – medan de rikaste ska bli mycket rikare.
Ett tips om du inte läst boken är att låna den gratis som e-bok på ett bibliotek; det gör man på elib.se.
Läs även andra bloggares åsikter om Zlatan, Rosengård, politik, klasskillnader.
Laddar tweets...
